lördag 11 oktober 2014

Konsten att bara vara.

Om jag inte slutar nu kommer stressen ta min kropp! Om jag inte slutar göra allting-samtidigt-hela-tiden. Effektivisera-mera är mitt undermedvetna valda måtto. Jag vill inte stressa, jag förmår inte ta det lugnt. För många bollar i luften. Man ser en jonglerare som balanserar fler bollar än han kan, en efter en ramlar de till marken. Det är inte värt det, tänker jag ofta. Ibland när jag vaknar upp med magkatarr. Men hur i hela friden gör man för att sakta ner?! 

Jag är van vid att prestera på topp, van vid duktigheten, meckigheten, fixigheten. Men jag vill inte, vill inte vara 23 år och vara rädd för att bli förtidspensionär. För så är det just nu. Stressa stressa. Inte alla dagar. De flesta dagar är grå och vardagliga, mittemellan och glada. Men dessa stressiga dagar lyser liksom starkare och gör intryck på mig. Förstärker en person jag inte vill vara. Jag hinner det också, jag hinner det också.. Istället för att tänka, det jag inte hinner idag, hinner jag imorgon. Stressen är min drog. 
Psalm 46:11Bli stilla, besinna att jag är Gud.